Memo från FSO:s föreningsträffar hösten 2020

Grenchefens memo från FSO föreningsträffar, hösten 2020

20.10 webbträff (“södra Österbotten”) – närvarande från Solf IK & IF Femman
22.10 webbträff (“norra Österbotten”) – närvarande från IF Brahe, IF Minken, IK Kronan, OK Botnia, IF Femman, IK Falken, Larsmo IF
27.10 webbträff (Åboland) – närvarande från PIF
28.10 hybridträff Ekenäs – närvarande från OK Raseborg, OK Trian
29.10 hybridträff Sibbo – närvarande från OK Trian (och dess moderföreningar), OK 77

Föreningsträffarnas deltagare representerade föreningarna på ett mångsidigt plan – närvarande fanns tränare, ledare, some- och kommunikationsansvariga, motionärer, sektionsmedlemmar, ordföranden, föräldrar, nybörjarledare etc.

Detta är en fritt formulerad memo från FSO:s föreningsträffar under hösten 2020. Den är skriven på ett övergripande plan och grenchef Wilhelms tolkningar är gjorda på helhetsnivå, alltså gäller nödvändigtvis inte alla tolkningar för alla föreningar och regioner. 

Tema 1: FSO:s 2021

• FSO:s personal presenterade existerande planer på FSO:s verksamhet 2021. Planen som presenterades är fortfarande i planeringsskede och den slutliga versionen presenteras på FSO:s höstmöte 12.11. Verksamhetsplanen och förbundets årskalender laddas inför höstmötet upp på FSO:s webbsidor – och det finns möjlighet att påverka den fram till höstmötet. Några upplyftningar från föreningsträffarna som påverkat verksamhetsplanen här:
  • FSO planerar under 2021 arrangera säsongsvis webbaserade träffar för aktiva i dess medlemsföreningar kring konkreta orienteringsrelevanta teman. Dessa träffar är till för att sparra och stöda aktiva (bl.a. ledare och tränare) i föreningarna i deras verksamhet på gräsrotsnivå genom att ta upp för säsongen relevanta tema, förmedla tips och möjliggöra utbytet av tankar och erfarenheter mellan aktiva inom FSO. Webbträffarna kommer att arrangeras längs med året, t.ex. kvartalsvis, med inriktning på konkreta teman, som informeras på förhand, och är relevanta för pågående årstid.
  • FSO avser att kartlägga aktiva, tränare och ledare inom dess medlemsföreningar för att på detta sätt bygga en kontaktyta direkt till dem som förverkligar sporten på gräsrotsnivå med barn, juniorer, idrottare och motionärer inom föreningarna.
  • Föreningar eller målmedvetna idrottare har möjlighet att i viss mån utnyttja FSO:s lägerverksamhet. Grupper kan åka till samma ort som FSO på läger kring samma tidpunkt och då är träningar eller kartor FSO använder under sitt läger tillgängliga att använda även för föreningsgrupper. (Föreningsgruppen ansvarar dock för egna rese- och inkvarteringsarrangemang.) Målmedvetna idrottare kan delta på FSO-läger om det finns utrymme i gruppen, även om man inte ingår i förbundets träningsgrupper. Vid intresse för dylika samarbetsarrangemang bör man kontakta FSO:s förbundstränare.
  • FSO:s orienteringsspecifika utbildningsverksamhet är relativt liten, men förbundet avser arrangera kurser enligt beställning och efterfrågan bland föreningar. Under 2021 kommer minst en kurs att genomföras i digitalt distansformat. Banläggarskola nivå 2 och eventuellt även tränarutbildning (steg 1) är att vänta redan på vintern.
  • Hösten är en god tidpunkt att planera framtida utvecklingsprojekt. Finland har rikligt med organisationer med uppgift att utveckla föreningsverksamheten inom idrott, bl.a. Finlands Svenska Idrott, Olympiska Kommittén och idrottens regionala organisationer (Liikunnan aluejärjestöt). Vissa ekonomiska stödmekanismer är även skapade för att stöda föreningar i deras utvecklingsprojekt (bl.a. Undervisnings- och kulturministeriets föreningsstöd, FSI:s föreningsstöd) och föreningar med dylika planer rekommenderas gärna ansöka dylika ekonomiska stöd. FSO:s personal kan hjälpa till att hitta lämplig aktör att konsultera vid olika typer grenöverskridande utvecklingsprojekt (bl.a. digitalisering, administration, kommunikation etc.)

Tema 2: Good, new practices inom finlandssvensk orientering under 2020

Under detta tema diskuterades nya tillämpningar som gjorts inom föreningarna under specialåret 2020. Följande nya tillämpningar och metoder är sådana som sannolikt i större eller mindre omfattning blir bestående i föreningsverksamheten:

• Olika tillämpningar av orientering på egen hand. Speciellt för motionsorienteringen har “omatoimi” visat sig vara uppskattat och utövarvänligt, även om det tillfört kommunikationsmässigt extra diskussion med markägare samt ökat antalet arbetsfaser kring en motionsorientering, då skärmar och stämplar förs ut och in under fler faser än tidigare. Likaså har kartförsäljningen och distributionen ökat arbetsmängden. “Omatoimi”-motionsorientering kommer att vara på programmet hos de flesta FSO-föreningarna även under 2021. På vissa håll skapade orientering på egen hand även underlag för samarbete med nya aktörer, bl.a. kommunen.
• Våren medförde lyckade träningstävlingar och träningstävlings-cuper att utföra på egen hand. Dessa cup-tävlingar gav idrottare en möjlighet till tävlingsaktig träning trots att traditionell tävling inte var möjligt. Ytterligare gav omatoimi-cuperna en boost till föreningssamarbete på många håll. Många föreningar ser positivt på en fortsättning av olika vår-, sommar-, vinter- och nattcuper även under 2021.
• Corona-året medförde en del nya tillämpningar på tävlingsverksamheten, bl.a. genomfördes tävlingar i förenklat format med minskad omfattning på tjänster och kontakter. Denna lättversion av tävling kan bli bestående i grenen, och skapa en nisch mellan motionsorientering och stora tävlingsarrangemang. Även införande av distansmål och olika startpunkter/mål för olika tävlingsklasser möjliggjorde förutom minskad människokontakt under tävling även användandet av tävlingsområdets bästa terränger, då distansmål innebär att man ej behöver kompromissa banorna med TC:s läge.
• Trots utövarvänligheten kring “omatoimi”-orientering betonades betydelsen av regelbundna träningssamlingar för juniorer och unga. Unga idrottare behöver hobbyns sociala aspekt och de flesta föreningar avser i framtiden fortsätta med ungdoms- och juniorverksamheten med fastslagna tidpunkter och samlingar för att genom sociala aspekten binda ungdomarna till verksamheten och erbjuda dem idrottshobbyns sociala tillskott.
• Orienteringen har även tagit ett stort digitalt framsteg under 2020. Föreningar har ordnat både möten och styrketräningar digitalt. Samtidigt har GPS- och analysverktyg blivit bekanta för allt fler orienterare, vilket utvecklat den till grenen viktiga analysberedskapen hos idrottare, tränare och motionärer.

Tema 3: Kopplingen mellan förbundets träningsverksamhet och träningsverksamhet i föreningarna

Förbundets tränare presenterade tyngdpunkter i förbundets träningsverksamhet. Tre tydliga tyngdpunkter i träningen är utvecklandet av gruppernas idrottares löpfart, förebyggande träning och mental prestationsförmåga. Utvecklandet av orienteringsteknik är likaså alltid närvarande vid varje träningstillfälle.

Tränarna önskar att föreningarnas ledda träningsverksamhet alltid innehåller grundläggande kvalitetsmoment. Varje träning (både fysisk och grenspecifik) bör innehålla uppvärmning, aktivering, huvudträning, nedvarvning och utvärdering/analys. Genom att dessa element förverkligas regelbundet lär sig idrottare att de är tillhörande element som bör genomföras varje gång man tränar eftersom repetition ger färdighet och skapar idrottsliga beteendemönster. Element tillhör olika typer av träning, förutom intensiv träning och tävling även styrketräning, snabbhets- och spänstträning samt grunduthållighetsträning. Vidare betonade tränarna betydelsen av rörlighet och koordination, förebyggande träning och tillämpandet av digitala lösningar (t.ex. 3D-rerun) för o-analys och utvärdering av träningsframsteg (bl.a. Strava, Polar Flow, Garmin Connect etc.).

Vidare diskuterades kopplingen mellan föreningars och förbundets tränare. Förbundets tränare jobbar för att under 2021 skapa en kontaktyta (bl.a. genom de webbaserade kvartalsträffarna beskrivna under kapitlet kring FSO:s verksamhetsplan 2021) med tränare i föreningarna för att kunna stöda och sparra träningen på hemmanivå och i vardagen. Förbundets tränare Milka och Maritta betonade att tränare, ledare och aktiva inom föreningarna kan vara i kontakt med tränarna med låg tröskel kring vad som helst som berör träningen. Tränarnas kompetens är tillgänglig för föreningstränare och -aktiva likaväl gällande konkreta detaljer och tips som helhetsmässiga träningsstrukturer och årsupplägg.

Tema 4: Förbundet finns till för dess medlemsföreningar

Förbundet kartlade under föreningsträffarna hurdana typer av verksamhet som stöder föreningar bäst. Avsikten var att bilda en uppfattning över vilka typer av verksamhet som uppskattas inom föreningar och anses nyttiga för sporten och för utövaren. Summa summarum konstaterades på de flesta håll följande verksamhetsformer vara av stor vikt och betydelse:

• Lägerupplägg för satsande idrottare: Föreningar har sällan möjlighet att arrangera omfattande läger för dess satsande idrottare. Genom FSO:s träningsgrupper kan satsande tävlingsidrottare få ett tillägg i träningsåret genom läger där de sparras av jämnstarka kamrater från andra föreningar, har möjlighet att utöka sin “terrängbank” och får ett motiverande komplement till den dagliga träningen.
• Ungdomslägren och -aktiviteterna (FSO storläger, FSO-juniorcup 2020) bygger fundamentet för de ungas samhörighet och FSO-anda samtidigt som de ger en frisk omväxling till föreningens orienteringsverksamhet. Den “lite speciella” verksamheten ger även unga från små föreningar tillgång till träningsläger.
• FSO-träningsdagarna skapar en samhörighet bland övriga föreningsaktiva utöver träningsgruppernas idrottare. Träningsdagarna hämtar FSO närmare fältet och vice versa. Öppenhet och tillgänglighet för hela sporten och föreningens olika nivåer uppskattas.
• FSOM är en värdefull, unik tradition som även i framtiden bör vara FSO:s gemensamma årshöjdpunkt.
• Regelbunden kursverksamhet tryggar föreningarnas tillgång till (orienteringssecifik) kompetens, speciellt kring banläggning.
• Regelbunden och aktuell information utvecklar inte sporten, men hjälper aktiva att förverkliga sporten inom egen region, genom påminnelser, aktuell information och relevant material.
• FSO:s och FSI:s personal samt styrelser önskas i framtiden vara synliga och närvarande i föreningars vardag genom bl.a. besök hos föreningar och aktiv kontakt.

Övriga ärenden och teman som behandlats och diskuterats under träffarna

• Ett bekant och för föreningsverksamhet centralt dilemma som diskuterades under föreningsträffarna var problemet att hitta nya aktiva ansvarstagare och ledare till föreningar. Detta dilemma har redan en lång tid belastat hela tredje sektorn och experter inom (fritids)sociologi estimerar att frivilligverksamhet även i framtiden kommer att vara ett av föreningsvärldens största problem.
  • FSO:s medlemsföreningar har svårt att hitta nya ansvarstagare bland egna medlemmar. Detta har två ofördelaktiga konsekvenser: 1) Vid brist av ledare som arrangerar och verkställer föreningsverksamhet kan man inte erbjuda barn och unga eller idrottare inom föreningarna verksamhet med sådan omfattning eller regelbundenhet man önskar. 2) För många uppgifter belastar det antal aktiva som redan har många olika roller i föreningen. Detta ökar risken att de “oersättliga” nyckelpersonerna blir frustrerade eller tröttnar på det ideella engagemanget.
  • Eventuella lösningar till detta problem diskuterades – som bl.a. deltidsanställning av ledare/tränare. Detta skapar en viss stabilitet för verksamhet, men är inte en lösning som minskar antalet frivilligarbete som krävs för att föra föreningsverksamhet vidare.
  • Även ansvars- och uppgiftsfördelning i tydliga, till en början små, ansvarsuppgifter diskuterades som en möjlig åtgärd för att hitta nya aktiva och binda dem till verksamheten. Vid aktivering av nya aktiva är det viktigt att kunna stötta och hjälpa de(n) nya aktiva ansvarstagaren så att denne inte blir ensam vid osäkerhet, problem eller hinder.

• Även framtidsvisioner diskuterades. Den finlandssvenska orienteringens utvecklingsmålsättningar för en tidsperiod till 2025 diskuterades samtidigt som reflektioner kring förbundets framtid i förhållande till ett sannolikt minskande statsstödsunderlag gjordes. Regelbunden, motiverande, hållbar och inspirerande verksamhet i föreningarna lyftes upp som nyckelfaktorer för att trygga och utveckla förutsättningarna för FSO:s orienterare att i framtiden med driv och engagemang delta aktivt och brett inom finländsk orientering. 

• Samarbete över föreningsgränser, kring träning och tävling, diskuterades på flera håll. Regionala samarbeten speciellt kring teknikträning, orienteringsträning, träningstävlingar (cuper) och serietävlingar för barn och unga betonades som viktiga och värdefulla för idrottare och aktiva orienterare i föreningarna. Föreningar med vision att kunna erbjuda sina medlemmar regelbunden, kvalitativ orienteringsträning på skäligt avstånd bör ingå regionalt samarbete för att förverkliga detta. Respektive förening med i dylikt samarbete får i genomsnitt mycket mera ut av samarbetet än vad det binder engagemang och resurser. Exempel på dessa föreningssamarbeten hittas i vissa regioner genom idrottsakademiers samarbeten (t.ex. Urhea) eller genom gemensamma träningskalendrar för närliggande föreningar (Åboland). Vid samarbeten kring o-träningar eller träningstävlingar bör man fästa stor uppmärksamhet vid bl.a. följande:
  • en tydlig överenskommelse kring arrangörsturer och kalendrar. En regelbundet förekommande veckodag underlättar att göra verksamheten stadig och bekant.
  • en tydlig och gemensam kommunikationskanal för cuper eller serier.
  • arrangören betonar öppenheten vid ett samarbetsevenemang eller samarbetsträning, så att tröskeln för deltagare från grannföreningar att delta blir så låg som möjligt.
  • man planerar kalendern med alla involverade – och beaktar turnéns viktigaste målsättningar (är det fråga om regelbunden o-träning över vinterhalvåret, då tillställningarna inte behöver ordnas veckovis eller en intensiv förberedelseperiod inför tävlingssäsongen, då turnén ordnas under ett kortare tidsspann, med tillställningarna mer frekvent närmare varann).

FSO tackar för givande och intressanta föreningsträffar!

Memot skrivet 3.11 Wilhelm Stenbacka
vik. grenchef FSO, ombudsman FSS

Kategorier:
Finlands Svenska Idrott FSO Föreningsverksamhet Orientering Träning Ungdomsverksamhet Utbildning